För de som redan skaffat en licens t.ex för att deltaga på SM spelar avgiften ingen roll om man exempelvis vill delta på “Höstrasta”, men för sporadiska kappseglare innebär licenstvånget en avgift på minst 900 kronor extra för tre mans besättning. Om man till detta lägger arrangörernas sanktionsavgifter, avgifter för SRS-brev och startavgifter så hamnar man på en kostnad av cirka 2500-3000 kronor för en sanktionerad segling.
Tillsammantaget kommer den aviserade avgiftsstrukturen med all sannolikhet innebära att SM-seglingar och övriga sanktionerade seglingar på några års sikt kommer att försvinna och ersättas med exempelvis pokalseglingar eller inofficiella SM (begreppet Svenskt Mästerskap är enligt RF inte på något sätt skyddat), där SSF inte alls är inblandat. En återgång till forna tiders sammanslutningar, exempelvis Mälarens Seglarförbund skulle också kunna bli aktuell.
Klassförbunden har inga resurser för att administrera en tävlingslicens. Detta kräver sannolikt ett omfattande arbete av ideella krafter även om det av förslaget inte framgår vad begreppen “information och administration” egentligen innebär.
Som vi tidigare har framfört i skrivelse till SSF:s styrelse av 2015 03 17 så måste de som tar störst andel av SSF:s stöd i större utsträckning stå för sin egen finansiering.
M-båtsförbundet hjälper inom sina egna ramar medlemmarna att förbättra sina seglingsfärdigheter teoretiskt och praktiskt samt bistår med kunskaper om vård och renovering av äldre båtar.
De flesta tjänster som framhålls i förslaget är inte relevanta för M-båtsförbundets medlemmar. För flertalet av de gamla segelklubbarna är inte heller segelkonsulentens service intressant. Detta då jolleklubbarna sedan länge separerat från de gamla klubbarna och avancerad kappseglingsverksamhet för ungdomar har överförts till dessa. Den serviceverksamhet som erbjuds av SSF är till största delen lämpad för den verksamhet som är riktad mot OS-klasserna. Kölbåtsklasserna finns överhuvudtaget inte med i den kategorin.
M-båtsförbundet är angeläget om en positiv utveckling av svensk segling, men av ovan åberopade skäl kan vi inte tillåta att förbundets medlemmar beskattas i form av licens- och sanktionsavgifter.
Om dessa avgifter är en nödvändig lösning för SSF:s vara eller icke vara anser vi att kölbåtarna som kulturbärande “motionsklasser” ska befrias från avgifterna.
Istället för att lägga nya pålagor på en redan problemtyngd kölbåtsverksamhet borde SSF lägga sin energi på att förbättra förhållandet till de klubbar och klassförbund som överväger att lämna Svenska Seglarförbundet samt upplysa om villkoren för att SSF ska kunna få högre bidrag från RF (idrott on line) – ett mer effektivt sätt att öka förbundets tillgångar.
M-båtsförbundet drar sitt strå till stacken genom att betala årliga avgifter till SSF vilket bör räcka med de anspråk vi har på SSF.
Stockholm den 18 september 2015
Gregor Wierusz – ordförande
Tord Bergman – vice ordförande